Föreläsning med tema ekonomiskt våld genomförd i Kungälv med FSR-bidrag
En solig dag i oktober 2026 kunde 80-talet familjerättssocionomer i kommuner i Göteborgs- och Bohuslänregionen, med hjälp av ekonomiskt bidrag från FSR, lyssna på Linnea Bruno, FD,
docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, som föreläste om ekonomiskt våld. Föreläsningen ägde rum i Kungälvs stadshus och gav också tid för utbyte kollegor emellan. Kännedom och kunskap om ekonomiskt våld behöver spridas. Linnea Bruno sa att det länge fanns en omedvetenhet om ekonomiskt våld och fortfarande är det en mindre omtalad våldskategori, men medvetenheten ökar. Vad som historiskt har setts som en normal ordning och det naturliga sättet att organisera det heterosexuella parets och familjens ekonomi, har dolt förekomst av ekonomiskt våld. En relevant fråga är om det måste finnas uppsåt vid våld eller om våld handlar om konsekvenser; även jämförelsen med begreppet oaktsamhet, som finns i finns i flera brottskategorier, t ex barnmisshandel och oaktsam våldtäkt.
Våld i familjen har gradvis etablerats som ett samhällsproblem. Kvinnojoursrörelsen på 1970-talet spelade en avgörande roll för stöd, skydd och opinionsbildning. Några andra viktiga årtal är 1982, när misshandel föll under allmänt åtal. 1988, när rätten till målsägarbiträde kom och möjligheten för domstol att utfärda besöksförbud inrättades (numera kontaktförbud). 1993, när Kvinnofridsproposition kom, vilken utgjorde ett radikalt skifte i statens syn på våld; den synliggjorde skillnader i makt och sätt att utöva kontroll. 1998, när begreppet grov kvinnofridskränkning/grov fridskränkning infördes som en brottskategori och sexköp kriminaliserades. 2006, när NCK inrättades. 2014, när Sverige ratificerade Istanbulkonventionen. 2018, när samtyckeslagen kom och 2026 när psykiskt våld kriminaliserades.
Ekonomisk ojämställdhet är inte detsamma som ekonomiskt våld, men det finns
beröringspunkter, som att svag ekonomisk ställning kan hindra ett lämnande av en våldsam relation; att olika typer av våld kan isolera den utsatta och hindra utbildning och lönearbete; fysiskt och sexuellt våld kan ge ett våldskapital som kan växlas in mot ekonomisk kapital. Det är oklart hur stor del av den ekonomiska ojämställdheten som har sin grund i ekonomiskt våld. Linnea Bruno berättade att ekonomiskt våld finns i tre övergripande former. Flera av dem kan förekomma samtidigt:
- kontroll; en bestämmer över pengarna, den andra saknar helt eller delvis insyn
- exploatering; en skuldsätter den andra eller utnyttjar personen för bedrägeri eller
ekonomisk brottslighet - sabotage; en person hindrar en annan från att lönearbeta, utbilda sig, få tillgång till bidrag och ersättningar
Det ekonomiska våldet är upprepat och tenderar att fortsätta efter separationen. Det kan inkludera både brottsliga och lagliga handlingar. Sätt att utöva ekonomiskt våld kan vara att undanhålla underhåll för barn, dra ut på bodelningsprocesser, inleda tvister i domstol och/eller driva familjerättsliga tvister. Myndigheter kan användas som förövares verktyg, det Linnea Bruno benämner ”administrerande av ofrid”. Det kan då handla om att lämna felaktiga uppgifter till en myndighet om att en person är sammanboende, så att ett bidrag eller stöd dras in, trots att personen är ensamförsörjare. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utreda detta och
myndigheter att ha rutiner för att upptäcka och hantera det. Frågan är hur familjerätten har det? Benämner vi ekonomiskt våld och uppmärksammar vi det i samarbetssamtal, informationssamtal eller VBU-utredningar? Genom att benämna och uppmärksamma kan kunskap öka. Linnéa Bruno tipsade om dessa frågor: 1) hur ser din ekonomiska situation ut, 2) har du full tillgång till dina konton, 3) är det någon som påverkar dina ekonomiska beslut? Ekonomiskt våld överlappar i stor utsträckning andra våldsformer. I en studie Linnea Bruno medverkade i, konstaterades att moderskap fördubblar risken för ekonomiskt våld. Grad av våldsutsatthet har ett samband med det ekonomiska förhandlingsutrymmet, våldsutsatta mammor ”väljer sina strider” och avstår att kräva sina rättigheter i hopp om lugn och ro. Ekonomiskt våld är ännu inte en brottskategori i Sverige. År 2014 ratificerade Sverige Istanbulkonventionen, som definierar våld mot kvinnor och räknar in ekonomiskt våld i den. Ändå saknas fortfarande ekonomiskt våld som brottskategori i Sverige. GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence) är Europarådets oberoende expertgrupp som övervakar hur länderna följer Istanbulkonventionen. GREVIO har riktat kritik mot Sverige för att Sverige bl a inte hanterar ekonomiskt våld inom ramen för lagstiftning. När Sverige ville sträva mot att särlevande föräldrar själva skulle komma överens om barns försörjning har det visat sig att kvinnor avstår att kräva skälig ersättning. Linnea Bruno benämner frågan om ekonomiskt våld också som en försummad barnfridsfråga inom såväl politik som forskning. Det är viktigt att uppmärksamma barns våldsutsatthet eftersom det ökar risken för senare våldsutsatthet; det så kallade livscykelperspektivet.
För Familjerättsnätverk i GR-regionen och Fyrbodal
Anna Malm
